Tillbaka till startsidan

I STÄLLET FÖR TV
av Martin Theorin

En gång
... när jag var ung för 30 år sen, så liftade jag och skulle till London så jag "hakade på" en familj på färjan från Hoek Van Holland.
Mor, far och en dotter.
Dom kom från Sydafrika.
Det här var runt 1980-1982...
Och Sydafrika hade...
Dålig karma.
Mandela, apartheid o s v. Far bjöd på öl i båtpuben.
Jag sa inget. Jag förhöll mig avvaktande. Han pratade på.
Han var trött på "repmånad på repmånad i 20 år i bushen, christ I'm not racist 75% of the guys in my unit are black, att se sina kamrater dödade och 'backstabbing' i affärslivet. Även om en vanlig människa kunde leva mycket bättre än i England, så var ett hus med swimmingpool inte värt det, simply isn't worth it... Seeing your friends die".
Tidigare hade dom bott i Rhodesia.
Samma sak där - Dom åkte ut.
Han sa: Dom säger att vi mördar barn och att vi kallar dom för terrorister "But bombs go of and it doesn't matter if someone is 14 years old if hes 6 ft 2 and comes at ya with a hatchet... Does it?"
Vi var framme och stuvade in oss i en gammal rostig Simca fylld med böcker, som vi efter ett visst besvär fick genom tullen (bilen var köpt i Belgien för 150 pund och dom ville ha mera tull än bilen kostat) men det slutade med att tullarna efter en stunds diskussion gav upp lät nåd gå före rätt och struntade i alltihopa.
"Thats what I like about England. They tend to take you at face value here."
Framme i Aylesbury, 3 mil från London. Bodde dom i ett trist område i ett sånt där typiskt brittiskt småstads-radhus där inget var uppackat. Jag placerades i en länsstol, fick ett rågat glas whiskey i handen.
"The TV isn't working yet... But perhaps Sten would like to see your fathers war souveniers?"
Och det ville Sten.
Så frun kom in med en hög SS-dolkar, järnkors etc som hon utan cermonier hällde ut på bordet. "Her father got it storming some bunker in Germany".
Det var dags att lägga sig. Jag fick dotterns rum (fullt med böcker). Hon fick sova hos föräldrarna och på morgonen körde dom mig till stationen, vi tog avsked och det var lite svårt att tänka på dom som bara rasister nu.

SLUT