PRESENTATION
I SJÄL OCH HJÄRTA

1. HANDLINGEN

Leif är en kille från samhällets absoluta bottenskikt, som är arbetslös och sjukskriven ifrån arbetsträningen på heltid.
Hans enda ambition är att bli en äkta "homeboy" det vill säga att aldrig gå ut mer. Men det är en hård kamp, för alla dom här bokstavskombinationerna AMS, AMI osv är efter honom hela tiden och vill tvinga honom att "göra saker så att det inte blir för mycket gräddfil att bara sitta och titta på TV hela tiden av det hela". Så rätt ofta hamnar han (utan att egentligen veta hur) hos AMI i majorna på en knarrig snurrstol från 60-talet, mittemot en kylskåpsformad, acnespäckad, kedje rökande, kvinnlig psykolog på andra sidan skrivbordet (i en något finare och mera ljudlös snurrfåtölj), som kräver att han skall "ta tag i sin situation och själv bli aktiv".
Det vill säga sitta i ett rum med henne och en inhyrd manlig psykologkonsult (som får 8 gånger högre lön än henne) med 30 andra losers på en söka jobb kurs, och undra varför ingenting någonsin har funkat i deras liv.
Men Leif har ett dubbelliv. Leif har en passion.
Han kidnappar såna här Må bra kurser (efter att ha undanröjt den ordinarie föreläsaren). Han klär ut sig till terapeut, han behöver egentligen inte klä ut sig så mycket, men i alla fall. Han byter till en ny skitig skjorta och så tar han på sig en skön brummande, men ändå auktoritativ röst. En sån där som kvinnor tycker om (det är mest kvinnor på kurserna) och plockar upp lite krimskrams och krossade ölflasks-splitter och torkad hundskit på gatan utanför Pusterviksteatern där kursen är och hänger i ett snöre runt halsen. Han säger att det är hans helande kristaller och stenar.
Och så går han in och kidnappar den här feelgoodkursen och kör sin egen variant "institutet för guldkant på tillvaron" och får alla att må lika dåligt som han själv, och så mår han bra sen...

2. TEMATIKEN

...Han blir en slags psykoterapeutisk Hitler och han är mycket dum och det är mycket kul och det handlar om förtryckaren och den förtryckte i oss alla. Fast det allvarliga i det här är att eftersom den här killen är lite borderline, om han inte hade haft det här forumet, det vill säga kurserna för att hävda sig, så är han just en sån typ som hade kunnat ta tåget upp till Stockholm, gå in på NK och mörda Anna Lindh (om han bara haft råd till tågbiljetten).
Dramats tema är alltså ledarna och dom ledda. Auktoritet och vad som kontituerar den och hur lätt den kan vara att fejka.
Leif har valt terapeutens auktoritet eftersom den med hans egna ord "är en fejk från början. Att sitta och säga hmm hmm vad tycker du själv? Inför en massa losers som skäms och biktar sig för att dom tex har varit på blöjfest. Och sen ge dom något råd, har du funderat på att skaffa barn? och sedan skriva ut en räkning är ju inte särskilt svårt".
Hade Leif försökt att fejka tex en greve på 30-talet så hade ju folk undrat om han tex hade gått på Lundbergs, om han kände den och den och var reservofficer, och kunde rida i fyrsprång på ägorna och sabla ner daglönare. Men det är lättare att byta roller nuförtiden för att ingen identitet sitter särskilt djupt. Utom möjligen konsumentens. Invandrarnas utanförskap är också oföränderligt. Men annars kan man.. bara man är lite smart hoppa rätt fritt mellan olika identiteter. Socialt, religiöst, sexuellt, politiskt, utseendemässigt. Det är inte längre någon som orkar kolla om man verkligen har en doktorshatt i källaren, eller verkligen är en bonafied nyutexaminerad esoterisk vishetslärare ...eller om man bara är någon som vet hur man får kontroll över en grupp människor snabbast möjligt.
Jag försöker kort sagt undersöka hur politisk demagogi fungerar. I grund och botten handlar väl allt det här om att det är lättare att lura obildade människor och det är ju ingen bra reklam för demokratin, om den bara leder till att en massa idioter och marknadsgycklare, i stil med Jörg Heider, Berlusconi och Hitler får makten.
Det var väl knappast vad upplysningsfilosoferna på 1700-talet hade tänkt sig...
eller hur?

Den konstnärliga formen som jag tycker passar bäst till handling och tematik är predikantstuket. "Satan is real" och det är gospel och förbön med Runar i tältet där Simon syndaren kastar brännvinsflaskan och Sven-Erik Gamble faller på knä i en sekulariserad helbrägdagörelse perfekt ljussatt, suggestivt med hög musik, som osar av skämt svavel från partidagarna i Nürnberg. Gospel with a devils beat sas där rökgaserna ifrån varje avfyrad patron genast avfyrar en ny replik.

Nedanstående är ett smakprov direkt i från Martin Theorins korrekturex av pjäsen.

LÄSVÄRT

George Orwell
The mask of comand
Cleared for takeoff
Hells Angels
En gång i Havanna
Pieces and pointificationens
Mitt krig
The mint
Diana Mosley, A life
Taking back my name
Evil spirits, The life of Oliver Reed
Culloden
The hustons
An open book
The war comentaries
A man in full
Errol Flynn A memoir
Silent Terror
Vänstern och tyranniet - Det galna kvartsseklet
The lance and the shild
Hell's foundations
Bandits
The dark stuff
Blues all around me
The serbs
Homage to Catalonia
Where I've been and where I'm going
Moon of poppin trees
The life of Jimmy Scott
The spanish civil war
En svensk arbetares memoarer
Noveller
En natt i juli
Memoirs of a foxhunting man
Seven plays
The sword trough the centuries
Ringo Star

Leif är huvudpersonen i min nya pjäs.
Leifs passion är att kidnappa feel-good-kurser och få folk att må dåligt, lika dåligt som honom själv... och så mår han bra igen.
Eftersom Leif är en rock'n roll fan av stora mått och spelar mycket på oceanen och musikens hus, när han inte arbetstränar, är på kunskapslyftet eller är på någon kurs i någon bokstavskombinations regi, så skrev jag några låtar åt honom, att nynna på vägen till må-bra-kursen. Nedan några exempel.
Martin Theorin

MÖTE av Martin Theorin

Jag kan knappt se för allt ljuset
Ljuset ser bara på mig
Ack min musik är så ensam å handlar om å va utan tjej
Slösa ej bort era blixtar
Vad jag gör är en helt vanlig grej
Ni dras som flugor till ljuset
Jag dras som mygg till en tjej

Kan nån stänga av alla ljusen
Ljusen ser bara en lögn
Ge mig en rök
Släng fram ett schyst pök
Säg åt mig att jag lever än
Säg åt alla brudar jag är nyskild
Säg åt nån å ge mig en öl
Alla som ljuger om livet
Alla dom lever en lögn

Jag rullar runt i min ångest
När morn kommer så är jag alén
Du köper en biljett för å se mig i kväll
Kanske dyker du upp bakom scen

Nu när vi båda blitt blåsta
Verkar det inte rätt knäppt
Att veta att vi är två av en sort
Och att när du går så gör du helt rätt

SORG av Martin Theorin

Ja ja har watt strömlös i Mölndals folkets hus
Jag har sett ljus i göteborg
Jag har vart inlåst i en stor marshall-stack
Så kom inte här å tala om sorg

Kom inte här å tala om sorg
Ja ja har pröjsat min F-skatt så kom inte
här å tala om sorg

Ja ja har kånkat lårar för satan ja har mixat
för fan själv i Helsingborg
Nu är jag en punkare som blöder ur munnen
Så kom inte här å tala om sorg

Kom inte här å tala om sorg
Ja ja har kontaktat min revisor så kom inte här å
tala om sorg
Ja ja har watt förband åt en strippa jag har köpt
knark på Sergels torg
Jag har fått på käften av mina egna vakter så
kom inte här å tala om sorg
Ja jag har pröjsat min restskatt så kom
inte här å tala om sorg

Ja ja har rökt på med Peps Person
Jag har sniffat koks med Björn Borg

INTE NÅTT av Martin Theorin

Ja du vet du tror jag inte känner nått
Att det inte gjort nått att du gått
Men du vet det är ganska grått
Att gå här utan dig

Ja vet att va utan tjej
Det kanske låter som en enkel grej
Det är det med men inte utan dig
Det är något jag förstått

Du kan väl komma hit en sväng
Ta med ditt nya glada gäng
En ny kille en ny säng
Jag skall inte säga nått

Jag letar efter nån helt ny å va
Nån som du kan tycka har gjort nått bra
Nån som får allt det dumma jag sa
Att bara komma bort

TILL ER SOM INTE LÄNGRE FINNS av Martin Theorin

Till er som inte längre finns
Till er som inte drog nån vinst
De finns dom som bara ramlar av
å vars konsnärsskap har gått i kvav
Fär att allt bara tog stop
när korken den i flaskan sa plop
En blev koko en blev klen
En fyllde fickorna med sten
och gick sen ut för att ta ett sista dopp
Ja tror ni vet ni lever i mig
Å att ja blev jag å inte dig
ä r väl mest en slump
Å inget särskilt att ta upp

SLUT

KORVEN av Martin Theorin

Ja vir unga då och allt var bara roligt
i ett 60-tal färgat gult och blått
Nu känns det mest helt otroligt
Jag sjöng och du spelade på din gitarr
Och livet, det glödde som en stor ciggarr
Ja allt har en ände, men korven den har två

Ja-ja börja jobba för å brejka
Ja-ja jobbar än, får nog brejka sen
Ja sålde gitarren till stampen i da
Ja hjärtat det knorra men malen va gla
Ja allt har en ände, men korven den har två

Bakhalt, det är bakhalt
Turnéer och bussar och klimatet är svalt
Sömnen är ruskig och saldot är skralt

Vänner va é ni nu, ni som va så många
Man mals ner, man liksom dras isär
Å va dom än é så é dom ej här....

Osv

NOLL KONTROLL av Martin Theorin

Jag va korkad, ja sa saker å jag skäms.
Men gå inte härifrån, ibland blir jag sådär dum
å sen står jag som ett fån. Va snäll å vänta nu,
du vet de fattas nån skruv nånstans å ja glömde,
att det är dej jag älskar. Det sa ping, jag blev
förbannad, sa nått dumt. Ett fall av noll kontroll.
Ibland glömmer jag av vad jag har och du upphör
att spela nån roll...
Men jag skall försöka komma ihåg att det är dej jag älskar

SLUT

ETT VARMT TACK TILL

Hans Renström på Volvo
Ralf i Guldhedstornet
Birgitta Övferholm på GBG & CO
Göteborgs Kulturnämnd
Göteborgs Kulturförvaltning
Maria Lundberg på Konstepedemin
Mathias Falk på www.pugilist.org
Karin Hägglund på kontoret
Anna Jartin på kontoret
Liza Ljunggren på kontoret
Petra på Miss Print
Samt slutligen till tomten på Skivhugget