webmaster: Mathias Falk

 

Pressbilder / PRESSRELEASE

Martin Theorin

Foto: Nora Theorin

Göteborgsandan - Två städer

Pressrelease Teater Pugilist Göteborgsandan Två städer

Manus och regi  Martin Theorin med Conny Hoberg & Oskar Sternulf

Premiär 13 januari 2012 19.00 på Teater UNO

Presskontakt Martin Theorin 0721-976591, martintheorin@yahoo.se



I: Göteborgsandan Två städer, vad är det för nåt?


MT: Precis vad det låter som. En story om det materiellt, etniskt, geografiskt och kulturellt delade Göteborg.


I: No shit?


MT: Två städer alluderar naturligtvis på Dickens klassiska roman, om den franska revolutionen. Det blir precis som hos Dickens, mycket klasskamp, revolution och terror. Fan Två städer har ju inspirerat både A bonefire of the vanities och Lou Reeds New York, så jag tänkte att jag skulle göra ett försök också, samtidigt är det ett försök att gå till botten med fascismens sociala rötter.


I: O-kej det…var tematiken det, men vad handlar egentligen Göteborgsandan om?


MT: En GHB-Gösta och en wannabe-hipster, som bråkar om en bänk på Götaplatsen.


I: That’s it?


MT: Klasskamp, dög det åt Dickens så duger det åt mig också.


I: O-kej…så du fick den här ”idén” genom att läsa

böcker och lyssna på skivor då?


MT: Nej jag fick den, när jag blev påhoppad, av en

blandmissbrukare, på spårvagnen.


I: Va?


MT: På väg till Vårlunchen på Liseberg. För övrigt medtagen

av min fästmö, jag skulle aldrig kunna ta mig in där av egen

kraft, min sociala status är för låg. Du vet det är där högdjuren

och alla kändisar i Göteborg möts, om man har tur kan

man få säga hej till Fredrik Belfrage.


I: Men varför?


MT: Jag tänkte att det här händer nog bara mig på samma dag.

Det är ju två ganska olika världar? At fajtas med GHB-Gösta på spårvagnen

och mingla på Vårlunchen, det är nog bara jag som gör det på samma dag? Kan du

tänka dig Lars Norén gå en MMA-match på Femman klockan tre på eftermiddagen? När jag

tänker efter har jag aldrig sett Lars Norén på spårvagnen över huvudtaget, har du? När jag tänker

efter är det kanske därför hans grejer inte handlar om Göteborg?


I: O-kej…tillbaka till pjäsen om jag får be?


MT: Så jag tänkte att shit! Det här är ju en pjäsidé. Det är ju nästan lite Gonzo-teater över det. Kasta sig rätt ut i verkligheten. 


I: Men allt du skriver om är väl inte verklighet?


MT: Det mesta, traffickingen, den döda alkisen i pjäsen, är reportage från Göteborgs underklass nästan rakt av. Skriva om det dom läst i böcker får andra göra.


I: Själva Göteborgsandan då, alltså inte pjäsen utan andan, hur skulle du definiera den?


MT: Politikerna skulle nog definiera den som ”samverkan mellan kommunen, högskolan och näringslivet. Den är snabb, den är positiv, den är unik”. Jag skulle nog definiera den annorlunda…ett exempel, för cirka tio år sedan, fick jag genom en serie lyckliga omständigheter och en försigkommen flickvän möjlighet att hjälpa min idol jazzsångaren Jimmy Scott, (inte bara min idol, utan även De Niros, David Bowies och Madonnas med fleras) med att göra lite press inför två konserter på Nefertiti i Göteborg. Det hela började dassigt, planet från Japan var försenat, musikerna var sura, eftersom Nef flyttat dem från Park Aveny, där de bott vid förra besöket, till hotell Sunkorama i hamnen. Stämningen blev sämre för varje minut. Jag hade utrustats med en ”klubbvärd”, ett popsnöre från Nef som skulle vara min parhäst, men som verkade vara autistisk. Dags att göra något! Jag välte omgående omkull kapellmästarens bas. Förtvivlat började jag improvisera…”We moved you from the commersial district to the historical part of town, this is the old town, the old part of Gothenburg, Ostindiska kompaniet, Gustaf den andre Adolf, bla bla bla. Jimmy Scott tittade lugnt ut genom fönstret och konstaterade “Gothenburgs got soul”. Det är Göteborgsandan för mig…soul och att Göran Johansson vågar åka spårvagn från Kortedala.


I: Till sist…hur finansierar man ett sånt här, får man väl ändå säga…kontroversiellt teaterstycke?


MT: Författarfonden - Dramatikerutskottet, Palmefonden, Göteborgs Kulturnämnd och Göteborg & Co, Näringslivsgruppen.


I: Göteborg & Co, skojar du? Liseberg? Räkmacka? Göteborgshjulet? Fan det är väl dom som pröjsar för Vårlunchen? Som du gör satir av om jag förstår saken rätt?


MT: Jag får hoppas på att dom inte kommer och kollar, det tror jag inte dom har gjort på de 20 år som de har sponsrat oss. Allvarligt talat, de stöder såna här grejer också. Det är bara det att de är mer kända för Göteborgshjulet. Du vet det som alla kulturmuppar är emot. Hur fan man nu kan vara emot det? Det är ju bara ett vanligt jävla pariserhjul for Christ sake? Det är ju inte så att man exporterar krigsmateriel eller hur? Jag gillar för övrigt Lisebergskaninerna också. Hur fan kan man vara emot kaniner och kalla sig en seriös kulturdebattör? Man framstår ju bara som skitförnäm? For the record… Göteborg finns i mitt DNA, det är lite bonnigt men so what? Det är i alla fall bättre än att vara skitförnäm.

Göteborgsandan, två städer. Någon har varit på vårlunchen på Liseberg och blivit rånad på hemvägen. Matsedelen/silkeshalsduken ligger kvar på gatan. Pjäsens tematik i ett nötskal.

Martin Theorin

Foto: Leo A. Sörlin

Officiella pressbilder

Foto: Mathias Falk

Vill ni ha högupplösta bilder, maila mig


Martins hobbybilder

Foto: Martin Theorin

Officiella pressbilder

Foto: Maja Kristin Nylander

Vill ni ha högupplösta bilder, maila mig