DÅRAR av Martin Theorin

Jag går ofta på biblioteket.
Biblioteket är bra.
Biblioteket är gratis.
Biblioteket är en socialistisk rest.
Jag kollar internet.
Jag lånar en jävla massa böcker.
Jag träffar en jävla massa dårar.
Eftersom biblioteket är gratis är det en jävla massa dårar där.
Dårar har aldrig pengar.
Undantaget: Om dom har ett eget land i sydamerika. Eller just har startat ett tusenårigt rike. Med tillhörande världskrig och olympiad förstås.
Då har dom resurser. (Tills det skiter sig - då dör dom i en bunker till tonerna av tråkig tysk opera).
Men dom kreativa-dår-entrepenörerna utgör undantagen i dårkollektivet.
Och eftersom det krävs "money to make money" som Henry Ford så vist sade. Eller att man åtminstone har "eine aliantze" på G med t ex Ig Farben, Thyssen eller Krupp för att kunna bli en någorlunda framgångsrik Djingis Khan eller majoritets-aktiägare-i-TV4-Kinnevik-sfären och dom här lirarna...
(På biblioteket, vi talar fortfarande om biblioteket.)
Varken har den ihärdigheten, eller det fokus som krävs, för att göra en någorlunda "sustained effort" i riktning mot t ex världsherravälde, är dom för evigt dömda att framsläpa sin tillvaro i dåraktig obemärkthet och under blygsamma ekonomiska förhållanden.
Som ett slags dårarnas jordens salt (utan snygga uniformer designade av Hugo Boss).
Kort sagt så är vardagsdårarna, här i götet, på bibblan, av en sådan prosaisk intelligens, att det möjligen men bara möjligen maximalt skulle kunna meritera till ett teaterchefsjobb eller liknande i kultursvängen.
Inte direkt några "futurekillar" M a o.
Ändå: Dom förefaller nöjda med sin statssubventionerade lågstatuslunk i högkostnadskortstillvaron i det krackelerande välfärdssamhällets skugga.
Glada och tacksamma bara för att t ex en kompatibel dåre dyker upp att spela schack med, alt ett rymligt handikapp-dass att dricka på när det värsta psykofarmaka-vätske-suget sätter in.
Allt det här finns på biblioteket.
Därav dårtätheten
Here endeth the lesson.
Igår när jag skulle låna så stötte jag på en sån här "vardagsdåre" som (föga framgångsrikt) försökte ta sig ut från den där avdelningen på entrévåningen på gbg:s statsbibliotek där man lånar CD, VHS, DVD m fl förekommande bokstavskombinationer (ingen dåre med självrespekt, eller vanlig människa heller för den delen, lånar längre böcker på biblioteket. Undantaget: Om det är kurslitteratur eller om man är pensionär.Det är samma sak som att man inte är tyst - det är en självklarhet).
Dåren gick i alla fall åt fel håll i nån grind (en sån där av folkhemsmodell som är så symboliskt låg och lätt att kliva över att den bara stoppar dom som aldrig skulle ha snott någonting ändå).
Eller så hade han inte lyckats larma av Eilert Pilarm CD:n i därför avsedd automat...
How the fuck should I know?
Nåväl, larmet tjöt och brölade och mannen (av blandmissbrukartyp) blev naturligtvis arg för att han misslyckats med att låna (vilket innom parantes sagt, till och med jag klarar). Så dom 2 kvinnliga förskrämda bibiotikarierna fick sig helt följdriktigt en ordentlig skopa ovett medan dom servade honom och larmade av "Eilerts megahits". Hukande för hans manligt rättmätiga vrede.
Var fanns Efva Fittpjattstön nu när dom mest behövde lite praktisk feminism och stödstrumpa?
Var fanns Horas Bängsmal för att bistå med lite hederlig gammaldags manlig nävrätt?
Var fanns Lill Varet "jag vill inte spräcka muttan med naturlig förlossning" Skugge nu när någon faktiskt för en gångs skull förtrycktes av ett äkta bonafide jävla "gubbslem"?
Inte en solidarisk feminist eller riktig karl (fast dom gick ju inte på bibblan det är klart) så långt ögat nådde. Kloakråttan avslutade sin verbala tarmtömning med "att det inte var så konstigt att det gick åt Sverige inte bara med biblioteken utan med hele skiten".
Vad var för övrigt att vänta eftersom "fölkena styrdes av såna idioter som han på det hela taget var jevlitt antiseptisk tell. Såna som gav politisk... öh... åt såna der jevla asylanter. Å satte på pidelistal, såna der jevla jöggeslaver som i principip... geck derekt å flygplanet å upp på NK å dödade våran utrikesmenester. Svensk asylpolitik hade föfaan döat Anna Lindh!!"
Ingen sade emot.
Ingen sade någonting överhuvudtaget.
Folk glodde och gapade.
Den neokonservative sopptunnerotaren regerade och Eilert Pilarm stirrade hotfullt på oss från CD-fodralet i hans hand.
Vi skämdes ty våra fjuniga, ljusrosa, ängsliga, vita liberala samveten sade oss alla, att någonstans var det egentligen vårt fel, att han var utslagen och det var bara fullständigt logiskt, att han kom hit och gav oss rättmätig skit på bibblan, där vi så osolidariskt stuckit oss undan för att få lugn och ro och vi böjde nu alla våra huvuden i den djupaste skam.
Tystnad rådde nu på gbg:s stadsbibliotek.
"Varför är godheten alltid stum? Filosoferade jag tyst... Stum eller knivhuggen" och sade åt dåren att "hålla käften".
"Åh nej, en dåre till" sade bibliotikariernas blickar.
Men det bekom mig inte, ty jag kommer ifrån Mölndal och tillhör ej de känsligas skara. Och så sade jag åt den själsliga soptunnan att eftersom det här är ett bibliotek skall det vara tyst för att det skulle vara en fristad, en oas från as och föroreningar som honom själv och om han ville "dampa loss" och dampens hus var stängt, så varför gick han då inte över till McDonalds? Där miljön redan var skit och där han utan problem skulle smälta in i omgivningen bland griskultingarna och om han ville börja slåss så stod jag gärna till tjänst och eftersom jag inte är en kvinnlig livrädd bibliotikarie dröp han av (följd av ett par väl valda ironiska kommentarer).
Jag valde sålunda den lätta vägen. Lite gatans ying och yang från Krokslätt sådär. Jag argumenterade inte med honom.
Men det hindrar naturligtvis inte att han i sak hade rätt. Missförstå mig inte nu. Mannen var uppenbarligen fascist. (Om än av prosaisk outvecklad vardagsvariant-översittare m a o).
Men går det att argumentera mot logiken i det han säger? Inte släppa in psykopatisk serbisk mördare - mördare inte mörda utrikesminister.
Nej.
Det är lika logiskt som inte släppa in bosnisk flyktingflicka - flyktingflicka hamna i massgrav.
Flyktingpolitik är ingen separat (eller självklar) grej. Mannen talade inte bara flyktingpolitik. Han talade grundläggande livshållning och han hade valt... Knytnävens politik.
Sådana här människor tycks jag stöta på hela tiden nuförtiden (inte bara dårar). Folk som valt knytnäven både bildligt och bokstavligt, både i styrelserummen och i förorten.
Det kan aldrig ha något med den förhärskande ideologin i rådande nyliberala lyckorike att göra?

SLUT