TEATER
PUGILIST UTNÄMNER ÅRETS SKIVA
=
HANK III, STRAIGHT TO HELL
av
Martin Theorin
"I'm
here to put the dick in dixie and the cunt back in country".
...Och faktum är att Hank III faktiskt lyckas rätt bra med
den saken.
Av
det som tidigare bara var ett tungt arv, en bra röst, ett svängigt
band och ett knippe halvtaskiga låtar, har det blivit en fullfjädrar
låtskrivare med rötterna i rap...
Ja faktiskt!
Svart och vit musik korsbefruktar varann, det är ju inget nytt!
Och för en gång skull är inte outlawattityden köpt
på Buttericks.
"Straiht To Hell" = Clash = nudge - nudge - get it?
Förut och nu med för den delen spelade Hank III punk och heavy metal, men det spelar ingen
roll om det är jazz, flamenco, zigenarmusik, fado eller countrymetal.
Det slår mig än en gång hur mycket blues, rocknroll,
country eller vafan rap! egentligen i princip bara handlar om en slags attityd,
samt givetvis ett suveränt jävla förakt för alla jävla
fuskåkare, som inte är beredda att betala priset (ensamhet
- fattigdom - alkoholism - och - ett - fucked - up - känsloliv -
i - största - allmänhet) utan försöker fejka sig till
framgång.
Vad Hank III skulle tycka om den svenska teatersvängen och dess överarbetalda
- skattefinansierade - överklassiga - AMS - jobbare vågar jag
inte ens tänka på.
Förmodligen skulle han bara köra över dom med sin monstertruck!
Eller så skulle det väl bli något i stil med...
"I
think I'd rather eat the barrel of a loaded shotgun than to
hear that shit they call pop - country - music on 98.1.
And just so you know, it's said in stone,
Kid Rock dont come where I'm from, He's a yank.
He ain't no son of Hank so if you thought so
god damn your fucking dumb!"
Det är rätt, dis the mothafocka och hans fula plasttuttebrudar, hardcore!
Det
här är hellbilly - hellraisin - shitkicker - music och texterna handlar
mest om olyklig kärlek, hagelbrakare, knark och pussy. Och den sublima lyckokänslan
man får av att köra ner sin monstertruck i ett extra saftigt
lerhål.
(En metafor? Avgör själv!)
Vi talar "ståpäls" av Carlbildska dimmensioner i
alla fall.
(Ni vet gangsta - rapparen - från - Danderyd?)
I alla fall! Det här är tonsatt - white - trash - defiance och jag gillar sånt, men
jag är inte rasist eller homofob, oavsett vad en och annan recencent
tyckt sig spåra i mina pjäser.
Tyvärr har även Hank III ibland beskylts för att vara mindre än politiskt
korrekt och man får väl säga att det stämmer. Just
det är en stor del av charmen med honom!
Vad fan väntade ni er av en hellbilly-artist, Lars Lejonborg, med rakad pung i ett kärringprogram på TV?
"Some
people say that I'm not country
and that's just fine with me, cause I dont wanna be
country with some faggot lookin over at me."
Det
kan väl aldrig vara så att han menar Garth B?
Eminem eat your heart out, du förlorade just homofobmästerskapen!
Har man svårt för sånt (och jag förstår folk som tar illa upp), så är CD 2 en mera
finstämd - film - för - öronen - collagebetonad - historia - komplett - med - lite - metall - machine - music - mangel.
Som ni förhoppningsvis förstått vid det här laget
rekommenderar jag cd:n, dock ej för barn (or for the fainthearted).
Det finns för övrigt en varningstext på det otroligt snygga
konvolutet.
SLUT
www.hank3.com
www.myspace.com/hankwilliams
www.myspace.com/hankthree
www.dancingoutlaw.com
Skivhugget
|